Läser i dagens nätupplaga av SvD att Svenskt Näringsliv åter trappar upp tonläget. Det underliggande motivet är naturligtvis att försöka leda i bevis att arbetsrätten i väsentliga delar bör skrivas om för att bättre passa de stora företagens intressen.Att som Björn Lindgren, nationalekonom på Svenskt Näringsliv skriva ”Fasta anställningar har blivit till gyllene burar som håller kvar personer i jobb de egentligen är ointresserade av” kan både betraktas som oerhört syniskt, och som ytterligare en dimridå.
Några ”Fasta anställningar” existerar nämligen inte någon annan stans än i retoriken. Det närmsta är om de avser ett fåtal högre statliga tjänstemän som för oväldens skull innehar en anställning med ett starkare anställningsskydd, genom en särskild lag.
För oss vanliga arbetstagare är det dock i bästa fall vanliga tillsvidareanställningar som kommer i fråga. Många är de som under senaste året fått erfara vad detta innebär i en lågkonjunktur.
Min uppmaning till Svenskt Näringsliv är att kalla saker vid dess rätta namn och sluta invagga människor i falsk trygghet, en tillsvidareanställning innebär inte en anställningstrygghet livet ut. Prata i stället om hur anställda ska kunna behålla sin anställningsbarhet under hela arbetslivet. Det tror jag skulle vitalisera arbetsmarknaden.
Gör verklighet av det livslånga lärandet, då kan resan i arbetslivet bli spännande och stimulerande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar