Modigt?

I går hände något historiskt, om det är bra eller inte kommer framtiden att utvisa. Men precis som Björn Elmbrant skriver på ”dagens arena” är det i vart fall ett modigt beslut av IF Metall att så tydligt gå in och ta ansvar, när ingen annan verkar vilja göra det. Nu återstår att se om andra i ansvarsställning vågar ta ett antal modiga beslut. För visst känns det tungt att det alltid är löntagarna som står där med notan, medan andra smitit iväg! Ofrånkomligen funderar man på vad detta innebär för framtiden... är detta ett steg på väg tillbaka till en tid där löntagarna stod med mössan i hand?

Det som behövs är både direkta insatser här och nu, men viktigare än allt annat, de långsiktiga investeringarna måste komma till skott. Det handlar om att satsa på forskning, utbildning och framför allt inom området förnyelsebar energi och drivmedel. Det är genom aktiva insatser inom detta område som krisen överbryggas och framtidens väg stakas ut.
Varför passivt vänta?

I går fick jag en kommentar om att ”… äntligen har vi en regering som fattar hur marknadsekonomi fungerar...” Jag funderade lite mer på det där och visst man kan göra den tolkningen, men samtidigt har väl ingen röstat fram en regering i förhoppningen om att de som företräder partierna inte ska göra något med den makt som de ändå givits. Det borde vara självklart för den sittande regeringen att ta på sig den ledartröja som svenska folket givit dem.