Läser på DN-debatt om det omtag som Socialdemokraterna vill göra när det gäller arbetsmarknadspolitiken.Sven-Erik Österberg och Luciano Astudillo presenterar flera hoppingivande tankar och idéer som tar sin utgångspunkt i den enskilda individens möjlighet att behålla sin attraktivitet på arbetsmarknaden.
Jag säger bara äntligen!
Äntligen några som förklarar hur en riktig arbetslinje ser ut! Äntligen någon som ser de arbetslösa som individer med olika förmågor och behov.
De konstaterar att "...Men för att se möjligheter måste vi ha självkänsla och hopp. Mötet mellan människor behövs allra mest när vi är i kris. Arbetsförmedlingen har inte tillräckliga resurser för att möta detta behov. Det duger inte. I den reformerade förmedlingen måste vi upprätta det personliga mötet - som lägger grunden för självkänsla och framtidstro, och stärker oss på vägen mot ett nytt jobb. Här kan det finnas en del att lära av de privata aktörer som förmedlar jobb. "
Det kan det visst göra, inte minst hur många personer som var och en kan arbeta med för att kunna möta individer med kvalitet. Det som också komplicerar bilden är att arbetsförmedlarjobbet är dessutom även i framtiden (förmodar jag) ska leva upp till en hög statstjänstemannamässig nivå, med allt vad det innebär av värnandet av rättssäkerhet för individen, förvaltandet av våra gemensamma resurser etc.
Trots denna kommentar, gläds jag verkligen åt en framtida arbetsförmedling som även arbetsförmedlare vill arbeta på.
Sist men inte minst konstaterar jag att det även sägs ett och annat klokt från borgerligt håll "- Jag försökte säga till mina anställda att vi inte skulle presentera någon större nyhet, sade Anders Borg." Det var verkligen ingen överdrift, när de i dag presenterade nästa smula i kriskexet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar